Madde

Jag hör vinden där utanför och det känns som jag gjorde rätt i att skippa den där ölen på stan ikväll. Istället sitter jag och funderar... det är nästan oundvikligt nuförtiden. Varje ledig minut och sekund. Ibland önskar jag att jag inte kunde göra två saker samtidigt..
Men jag är inte ledsen längre, eller i alla fall inte på samma sätt som innan. Det är som att det ligger ett sorgset lugn i magen hela tiden, kanske är det ensamheten, men samtidigt mår jag bättre än jag gjort på länge. Åtminstone emellanåt.  Jag ångrar ingenting och nu kan jag le åt fina minnen samtidigt som jag trivs med nuet och livet.
Så här känns det just nu.. -nästan vackert